Hur allting började

Krokholmens historia börjar 1913, strax före det första världskrigets utbrott, bildades Göteborgs Frivilliga Motorbåtsflottilj, (GFMF). Medlemmarna var försvarsvänliga motorbåtsägare och syftet med flottiljen var att hjälpa den svenska flottan med transporter och meddelandetjänster.

Under första världskriget formades riksorganisationen Sveriges Frivilliga Motorbåtskår, (SFMK), som var en av de första riksomfattande frivilliga försvarsorganisationerna i Sverige.

SFMK ombildades till Sjövärnskåren 1941 och gamla GFMF förvandlades till Göteborgs Sjövärnsflottilj. Därmed blev frivilligorganisationerna officiellt en del av den svenska marinen. Ett av skälen till ombildningen var att SFMKs gamla uppgifter utvidgades till att även omfatta sjökontrollverksamhet och under brinnande krig krävdes att organisationen måste ha officiell status.

Bland medlemmarna i GFMF fanns en viss tveksamhet till att utan vidare låta sig uppgå i marinen – flottiljen hade under decenniernas lopp anskaffat en del tillgångar som man inte ville överlämna till kronan. Av det skälet fördes GFMFs tillgångar till den nybildade kamratföreningen Göteborgs Sjövärnsförening.

Sommarskola för sjöaspiranter

I och med bildandet av Sjövärnskåren, infördes också marin ungdomsutbildning som en del av verksamheten. Sommarskolor startades vid vilka sjövärnsaspiranterna fick lära sig navigation, praktiskt sjömanskap, signalering och mycket annat. De första sommarskolorna hölls i Hjuvik och på Marstrand, senare utnyttjades främst KA-förläggningar på Donsö, Känsö och Björkö i Göteborgs skärgård. Sjövärnsflottiljen hade således ingen egen hemvist utan tvingades att flytta in all materiel till Nya Varvet när sommarskolorna var slut och sedan transportera ut alltsammans igen nästa år kanske till en helt ny plats. Önskningarna om en egen flottiljstation växte sig allt starkare.

En lösning på problemet kunde vara Hättan. Flottiljen hade sedan flera år fått utnyttja den gamla lots- och tullstationen där som ytterförläggning i samband med långseglingar och som träningsläger för flottiljens lag inför Sjövärnskårens rikstävlingar. Nu väcktes tanken på att föreningen och flottiljen helt skulle få överta Hättan och där få sin fasta punkt i tillvaron.

Mycket talade för detta. Läget var i det närmaste perfekt med goda seglingsvatten både för nybörjare och mer erfarna seglare. Föreningens segel- och roddbåtar låg sedan tidigare för vinterföring på Skröveln, ett litet skär innanför Hättan, där de sköttes av bröderna John och Birger Berndtsson, Hättans sista bofasta invånare. Problemet var att byggnaderna i den gamla tull- och lotsstationen var alldeles för små. Till en början planerades en utbyggnad av husen men på grund av terrängen runt dem kunde planerna inte förverkligas. Man började då fundera på Krokholmen, belägen omedelbart nordost om Hättan med ett smalt sund emellan.

Krokholmen, från betesmark till sommarskola

En närmare granskning av Krokholmen visade att den helt visst kunde tjäna som bas för sommarskolorna, den befanns t o m vara i det närmaste idealisk. En snabb efterforskning visade att ön ägdes av Edvin Julius Carlsson och hans hustru Amanda, bofasta på Risön, och att den hade använts som betesmark för familjen Carlssons får.

Kontakt togs med ägarna, förhandlingar inleddes och den 2 maj 1957 inköpte Göteborgs Sjövärnsförening Krokholmen med tillhörande skär, totalt ca 50.000 kvadratmeter, för 5.000 kronor.

Nu ägdes ön. Men där fanns varken byggnader eller bryggor. Flottiljchefen, kapten Anders Hårde, fick uppdraget att utreda behovet av byggnader och annan utrustning och i slutet av maj 1959 framlades ett förslag som skulle ge Krokholmen kapacitet att ta emot 100 aspiranter och 12 instruktörer. Kostnaden uppskattades till ca 100.000 kronor.

Uppdraget att förverkliga planerna gick till föreningens nyinrättade byggnadskommitté, som under ledning av Lars-Erik Larsson satte igång med att inhämta nödvändiga byggnadslov. Parallellt med byggnadskommitténs arbete, arbetade den så kallade tiggerikommittén under Robert Melin med att införskaffa bidrag från alla tänkbara potentiella välgörare.

Fram på vårkanten 1960 kunde tiggerikommittén rapportera att man lyckats skrapa ihop summa 91.000 kronor från olika källor, plus ett stort antal värdefulla inventarier. Bland annat bidrog Ingegerd von Gerber, under många år legendarisk husmor vid Sjövärnskårens lägerskolor på Krokholmen, med fotogeneldat kylskåp och gardiner.

Med huvuddelen av den planerade byggnationen finansierad, satte byggnadskommittén igång sitt arbete. I väntan på byggnadslov, omarbetades och utvidgades det ursprungliga förslaget rätt avsevärt med större förläggningsbaracker, bryggor, vattenreservoar mm.

Den 21 juni 1960 gav Länsstyrelsen i Göteborg dispens från strandlagen och byggnadslov gavs av Tjörns södra byggnadsnämnd den 18 juli samma år. Förverkligandet av projektet kunde inledas.